Vittnesbörd! Del 1

Idag efter en härlig Gudstjänst hamnade vi hemma hos goda vänner, Andre och Susie som är på väg till Burma som missionärer om en vecka! 

Andres pappa Bengt med fru var på besök och efter en stund hamnade vi på temat hur vi blev frälsta dvs jag och min hustru Caisa. Jag kommer från en ateistisk bakgrund och Caisa från småborgerlig med lagom dos religion. 

Jag hamnade i exestentiella frågor i 19 års åldern och började undra och grubbla över livets mening, jag hade ingen tanke på religion i samband med detta utan mer om varför vi lever och om vi är en slump så innebär det att det inte finns någon större eller högre mening att leva annat än för skärt nöjesskull. Det leder vidare till frågan om problem versus glada stunder och om då dom muntra stunderna är färre än dom mörka så börjar man undra varför man fortsätter leva, i allafall var det kontentan jag kom fram till vid denna unga ålder. I samband med detta slutade jag tredje året på gymnasiet hemma i Västerås (Yes, vi slog Edsbyn!!) och på slutfesten besökte klassen festön Elba och jag tillsammans med min kompis Timo var rejält runda under fötterna den kvällen. På väg hem från ön med färjan sent på natten hamnade Timo i samspråk med en kille som var troende i klassen (nykter sådan) och jag hörde och skrek för full hals över hela färjan, ‘Timo, vad —- sysslar du med, det finns ingen —- gud’ och hela klassen hörde givetvis min frimodiga proklamation. Sommaren kom och vi hade sommarlov och under det lovet började det hända förmig mycket oväntade saker.

(Fortsättning följer) 

Vi pratade om hur vi blev frälsta och mötte Gud, det var en mycket uppbygglig eftermiddag hemma hos Anderssons med barnen badande i poolen i bakgrunden. 

Tack Andre, Susie, Nomi och Bengt för en härlig dag, rekomenderas till andra att göra, samlas och ät mat och berätta för varandra hur ni mötte Gud.

 

Mats-Jan

Kommentera